Camp Northern Light

Då har jag flugit ett jättestort flygplan, fått en plats att bo på, fått koll på min utrustning, ätit massa god mat, socialiserat och sist men inte minst löst en del arbetsuppgifter.

Det var med stor förväntan jag klev på flygplanet som skulle ta oss till Afghanistan, det var bekvämare än förväntat ombord, sköna säten och hyffsat låg ljudnivå. Jag lyckades få ca 3 timmars sömn på golvet där jag byggde mig en bädd av några frigolitbitar. Jag vaknade med ett ryck då piloten annonserade: –We are in 15 minutes entering combatzone, go to your place and take seatbelt on. En stund senare landar vi och piloten säger: -Welcome to beutiful Masar-e- Sharif... Det svänger snabbt härnere :-)

Efter att jag fått grepp på min utrustning och fyllt upp magasin m.m. så transporteras vi till Camp Northern Light (Sveriges huvudbas i Afghanistan). Här har jag nu genomgått intruduktionsutbildningen där delar av det vi lärt oss på Livgardet repeterats, det har varit ganska lugna dagar med en hel del fritid. Jag har uppskattat att vi har haft det lugnt nu i början, det ger en möjlighet att landa in, få koll på sin utrustning och knyta lite viktiga kontakter.

Idag har jag gått ett par varv runt campen (på insidan) och fotat lite omgivningar, jag har även köpt våfflor på det som kallas ”våffelfredag” här nere. Varje fredag säljs det våfflor där intäkterna skänks till något lokalt välgörande ändamål här nere, det blir en hel del pengar av alla ”våffelfredagar”.

Maten är för övrigt högt över förväntningarna, det är bacon & eggs, frukt, gott bröd, flera rätter att välja mellan varje dag så någon nöd har det inte gått på oss. Det är snarare så att man blir rädd för att lägga på sig några kilo :-/

Appropå för mycket mat har jag även kollat av träningamöjligheterna. Jag sprang tre varv (ca 3km) runt campen (återigen insidan) igår och tog ett gympass på det och till min stora förtjusning så fanns där en greppbräda i gymmet, så nu kan fingrarna få sitt...

Vädret är lite ovant för mig, det är ganska kallt på natten och ganska varmt på dagen. Det är lite som en tidig vår i Sverige. Det blir många klädbyte för att hålla en jämn och fin temperatur...

Det känns overkligt & konstigt att gå här inne på campen då det enda som skiljer det från vilken semesterby som helst är: lite sämre kvalitet på boendet, ingen pool och avsaknad av grönområde, speciellt då jag vet att det faktiskt är ganska farlig utanför och att man hör helikoptrar, flygplan m.m. nästan hela tiden.

På återseende...

Håll tillgodo med några bilder från dagarna som gått, jag har medvetet valt att ta bort ansikte på folk som råkat komma med på bilderna, detta pga respekten för deras integritet, jag kan inte gå runt och fråga alla om det är OK att dom är med:

Tips för IT-ovana föräldrar: Klicka på bilderna så blir dom större :-)

Min skyddsängel som jag fick av mamma på flygplatsen, den bärs i fickan hela tiden...

Boeing C-17, inte så litet, men ganska stort...

Vårt gästtält på CNL, containern framför är hygiencontainer, ca 350 st delar på 6 duchar och 6 toaletter...

Insidan av tältet, finns det hjärterum finns det stjärterum...

Min säng

Panoramabild tagen ut från campen... Observera den grå randen mellan horisonten och den blå himeln. Luften är inte alltid så bra och det luktar eldad plast över tiden...

Barn som leker hör man hela tiden...

Väldig annorlunda för mig som västerlänning...

Såhär ser jag ut numera...

Huvudgatan på CNL, där finns alla bejkvämligheter såsom: mäss, finnarnas bastu, "bio", telefoner, bibliotek, internet, spelrum m.m.

Lite kvalitetstid med Mac:en